Anmäla bedrägeri till polisen – så gör du steg för steg

Att bli lurad på nätet går fort – ett klick, en inloggning eller en betalning kan räcka. När det redan har hänt är en polisanmälan ett viktigt steg, både för din egen skull och för att polisen ska kunna kartlägga bedrägerier som drabbar många. Den här guiden visar hur du anmäler bedrägeri till polisen steg för steg: vad du bör göra innan anmälan, vilka kanaler som finns och vad du kan förvänta dig efteråt. Informationen är faktakontrollerad mot Polisens egna sidor, men rutiner ändras ibland – dubbelkolla gärna på polisen.se innan du agerar.

Agera i rätt ordning: banken först, sedan polisen

Det kanske känns självklart att ringa polisen direkt, men om pengar är på väg ut från ditt konto är banken den som har bäst möjlighet att stoppa transaktionerna. Gör därför detta allra först, så snabbt du kan:

• Spärra kort och stoppa överföringar. Ring din bank (eller kortutgivare) och be dem spärra kortet och stoppa pågående betalningar.
• Spärra ditt BankID om du misstänker att någon kommit åt det eller lurat dig att legitimera dig. Hur du gör det snabbt beskriver vi i guiden BankID-bedrägeri – vad gör jag?.
• Reklamera de bedrägliga transaktionerna hos banken. En reklamation är din formella invändning om att du inte godkänt betalningarna.
• Byt lösenord på tjänster där bedragaren kan ha kommit åt dina uppgifter, och aktivera tvåfaktorsautentisering där det går.

Tror du att den som kontaktade dig utgav sig för att vara banken, polisen eller en myndighet? Ring då aldrig tillbaka på numret de använde. Slå i stället det officiella numret du själv letar upp. Så fungerar den sortens knep i vår guide om vishing – telefonbedrägeri.

Spara bevisen innan du anmäler

Polisen vill ha skriftlig bevisning. Ju mer du kan visa, desto bättre underlag får utredningen. Samla ihop och spara allt som rör händelsen – men klicka aldrig på länkar eller bilagor i misstänkta meddelanden.

• Datum och tidpunkt för händelsen.
• Belopp och vilket konto, kort eller Swish-nummer pengarna gick till.
• Telefonnummer, mejladresser och eventuella webbadresser som bedragaren använde.
• Skärmdumpar av sms, chattar, mejl och annonser.
• Bankens referensnummer för de aktuella transaktionerna.
• Betalade du med Swish kan motpartens namn och Swish-referensnummer vara till hjälp.

Att känna igen själva bluffen i efterhand är lättare med vår genomgång av bluffmeddelanden och bluffannonser, och hur nätfiske går till förklarar vi i artikeln vad är nätfiske.

Så polisanmäler du bedrägeri steg för steg

Vilken kanal du ska använda beror på typen av bedrägeri. Det finns tre vägar: via webben, via telefon 114 14 eller på en polisstation.

1. Kortbedrägeri – anmäl på webben

Har pengar dragits från ditt konto på ett sätt du inte känner igen, räknas det som kortbedrägeri. Den typen kan du anmäla direkt på polisen.se, förutsatt att du har svenskt personnummer eller samordningsnummer. Viktigt: du måste ha spärrat kortet innan du gör anmälan, oavsett om du har kvar kortet eller inte.

2. Övriga bedrägerier – ring 114 14 eller besök en polisstation

Nätfiske, falska fakturor, romansbedrägeri, telefonbedrägeri, annonsbedrägeri eller en betald vara som aldrig kommer – alla andra typer av bedrägeri anmäler du genom att ringa 114 14 (Polisens nummer för icke-akuta ärenden) eller genom att besöka en polisstation. Ringer du från utlandet slår du +46 77 114 14 00.

3. Om brottet pågår just nu – ring 112

Är bedrägeriet akut och pågår i stunden, till exempel om någon just nu försöker förmå dig att föra över pengar eller legitimera dig, ring 112.

Bluffaktura: bestrid först, anmäl sedan

En bluffaktura är en falsk faktura från bedragare som hoppas att du betalar utan att kontrollera. Här är ordningen särskilt viktig:

1. Betala inte. Bestrid fakturan skriftligt – skriv kort att du invänder mot betalningsansvar och varför (till exempel „bestrider, ej beställt“). Skicka bestridandet via mejl eller rekommenderat brev så att datumet dokumenteras, och spara en kopia.
2. Bestrid även inkasso- och Kronofogdekrav. Går ärendet vidare till inkasso eller Kronofogden måste du bestrida även det. Har du bestridit i tid räknas kravet som tvistigt, vilket är avgörande för att det inte ska fastställas mot dig.
3. Polisanmäl försöket. Ett utskick av falska fakturor är ett bedrägeriförsök och anmäls via 114 14.

Vägledning för hur du bestrider finns hos Hallå konsument, och Svensk Handels Varningslista listar företag som skickar bluffakturor (länkar finns i källistan nedan).

Bedrägerispärr och skydd mot id-kapning

Har du drabbats av bedrägeri eller bedrägeriförsök kan du lägga en kostnadsfri bedrägerispärr på ditt personnummer. Den gör det svårare för bedragare att ta krediter eller handla på avbetalning i ditt namn.

• Du behöver bara ringa ett av de anslutna kreditupplysningsföretagen (bland andra UC, Creditsafe och Syna) – spärren slår då igenom hos samtliga, normalt inom en timme.
• Spärren är tidsbegränsad (omkring två veckor). För att den ska bestå behöver du skicka in en kopia av din polisanmälan, vilket är ännu ett skäl att anmäla.
• Det går inte att lägga en bedrägerispärr i förebyggande syfte – bara efter att något har hänt.

Vill du ha löpande bevakning finns separata betaltjänster för id-skydd (till exempel UC ID-Skydd) som larmar vid förändringar i din kreditupplysning. De är en frivillig extra tjänst och inte samma sak som den gratis bedrägerispärren.

Vad händer efter polisanmälan?

När anmälan är gjord tar en förundersökningsledare eller åklagare ställning till om en förundersökning ska inledas. Beslutet beror bland annat på om brottet bedöms gå att utreda och om en gärningsperson kan identifieras.

Var beredd på att många bedrägerianmälningar läggs ned, särskilt när spåren leder utomlands eller gärningspersonen är anonym. Det betyder inte att anmälan är meningslös – den behövs ofta för att banken ska pröva din reklamation och för att din bedrägerispärr ska bestå, och den bidrar till polisens lägesbild. Du får ett ärendenummer som du kan hänvisa till i kontakten med bank och försäkringsbolag.

Behöver du stöd kan Brottsofferjouren hjälpa dig kostnadsfritt på nummer 116 006 – du behöver inte ha gjort en polisanmälan för att få hjälp.

Vanliga misstag att undvika

• Att vänta för länge. Ju snabbare banken får veta, desto större chans att stoppa pengarna.
• Att anmäla innan kortet spärrats. För kortbedrägeri krävs att kortet är spärrat innan du gör anmälan.
• Att betala en bluffaktura „for att slippa krångel“. Bestrid i stället – betalar du kan pengarna vara svåra att få tillbaka.
• Att radera bevis. Spara sms, mejl och skärmdumpar även om de känns obehagliga att ha kvar.
• Att ringa tillbaka på bedragarens nummer. Använd alltid officiella kontaktvägar du själv letar upp.

Vanliga frågor (FAQ)

Kan jag anmäla bedrägeri på nätet via polisens webbplats?

Ja, men bara kortbedrägeri och endast om du har svenskt personnummer eller samordningsnummer. Du måste dessutom ha spärrat kortet innan du gör webbanmälan. Övriga bedrägerier anmäler du via 114 14 eller på en polisstation.

Ska jag ringa 112 eller 114 14?

Ring 112 bara om brottet pågår just nu och är akut. I alla andra fall, när något redan hänt, ringer du 114 14. Från utlandet gäller +46 77 114 14 00.

Får jag tillbaka mina pengar om jag polisanmäler?

Polisanmälan i sig återbetalar inte pengar. Chansen att få tillbaka pengar avgörs i första hand av banken och din reklamation, och ibland av din försäkring. Anmälan behövs dock ofta som underlag i den prövningen.

Vad gör jag om jag fått en bluffaktura?

Betala inte. Bestrid fakturan skriftligt och spara en kopia, bestrid även eventuella inkasso- eller Kronofogdekrav, och polisanmäl utskicket som bedrägeriförsök via 114 14.

Vad är en bedrägerispärr och hur skaffar jag den?

Det är en kostnadsfri, tillfällig spärr på ditt personnummer hos kreditupplysningsföretagen. Du ringer ett av bolagen (till exempel UC) så slår spärren igenom hos alla anslutna. För att den ska bestå skickar du in en kopia av din polisanmälan.