BankID-bedrägeri – vad gör jag om jag blivit lurad?

Att bli utsatt för ett BankID-bedrägeri är stressande – en bedragare kan hinna logga in på dina konton, godkänna betalningar eller till och med ta lån i ditt namn på bara några minuter. Det viktigaste du kan göra är att agera snabbt och i rätt ordning. Den här guiden går igenom exakt vad du gör om du blivit lurad: hur du spärrar ditt BankID, gör en polisanmälan, skaffar en bedrägerispärr och vad som faktiskt gäller för att få pengarna tillbaka.

Vad räknas som BankID-bedrägeri?

BankID är en e-legitimation – en digital ID-handling som utfärdas av bankerna och som du använder för att logga in och skriva under (signera) på nätet. Ett BankID-bedrägeri innebär att någon lurar dig att använda eller godkänna med ditt BankID, eller använder dina uppgifter för att kapa din identitet.

En viktig sak att förstå är att bedragaren nästan alltid behöver att du själv startar ditt BankID och trycker på ”godkänn” eller ”legitimera”. Det är därför bluffarna bygger på stress och tidspress. När du väl förstår mönstret blir de mycket lättare att genomskåda.

Gör så här direkt om du blivit lurad

Om du misstänker att du precis blivit lurad – agera i den här ordningen. Varje minut räknas.

1. Spärra ditt BankID och kontakta banken

Ring omedelbart banken som har utfärdat ditt BankID. Det är banken – inte BankID som spärrar din e-legitimation, och att bara radera appen räcker inte. Be banken att:

• spärra ditt BankID, dina konton och dina kort,
• stoppa pågående och kommande betalningar och överföringar.

Ring alltid via bankens officiella nummer – till exempel numret på baksidan av ditt bankkort – och aldrig ett nummer som en person i ett samtal har gett dig. De flesta banker har en spärrjour som är öppen dygnet runt.

2. Gör en polisanmälan

Ring polisen på 114 14 för att göra en polisanmälan, eller 112 om brottet pågår just nu. Uppge vilken typ av bedrägeri det gäller om du vet. Spara anmälningsnumret – du behöver det för banken, för en bedrägerispärr och för en eventuell försäkring.

3. Skaffa en bedrägerispärr på ditt personnummer

Har bedragaren fått tag på dina personuppgifter finns risk för ID-kapning, alltså att någon tar lån eller beställer varor i ditt namn. Skaffa då en bedrägerispärr:

• Kontakta ett kreditupplysningsföretag, till exempel UC via MinUC. En tillfällig spärr gäller i 14 dagar. Med en kopia på polisanmälan kan den förlängas i upp till fem år.
• Du behöver bara aktivera spärren på ett ställe – den sprids automatiskt till Creditsafe, Dun & Bradstreet, Syna med flera inom ungefär en timme.
• Kontrollera även att ingen har ändrat din folkbokföringsadress hos Skatteverket eller lagt in eftersändning av din post.

4. Bestrid fakturor och krav

Får du fakturor eller kravbrev för varor, tjänster eller lån som du inte känns vid ska du bestrida dem – kontakta företaget skriftligt och förklara att du utsatts för bedrägeri. Om du får ett betalningsföreläggande från Kronofogden måste du bestrida det inom angiven tid. Spara alla bevis: sms, mejl, skärmdumpar, tidpunkter och telefonnummer.

Vanliga typer av BankID-bedrägeri

Bedrägerierna ökar och byter ständigt skepnad. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) anmäldes drygt 232 000 bedrägeribrott i Sverige under 2025, och den kategori som ökade mest var kortbedrägeri utan fysiskt kort. Så här ser de vanligaste upplägget ut:

• Vishing (telefonbedrägeri): någon ringer och utger sig för att vara din bank, polisen, Skatteverket eller Microsoft och skapar panik (”ditt konto är hackat”, ”ett stort uttag är på gång”) för att få dig att logga in eller godkänna med BankID.
• Nätfiske (phishing och smishing): falska mejl eller sms med länkar till sidor som ser ut som bankens, där du luras att logga in med BankID.
• ”Godkänn med BankID” / ”Var det du?”: du får en oväntad signeringsförfrågan och luras att trycka godkänn utan att läsa vad det gäller.
• Investeringsbedrägeri: löften om hög, snabb och ”riskfri” avkastning som ska få dig att flytta pengar eller signera.
• Romansbedrägeri: en påhittad relation på nätet som byggs upp med känslor och sedan slutar med krav på pengar.

Kom ihåg grundregeln: banker, myndigheter och polisen ber dig aldrig logga in eller godkänna med BankID via ett samtal, sms eller mejl som du inte själv har startat. Detsamma gäller oväntade förfrågningar i betaltjänster som Swish.

Får jag pengarna tillbaka? Bankens ansvar och din självrisk

Rätten till ersättning styrs av betaltjänstlagen. Sedan de nya reglerna (som bygger på EU-direktivet PSD2) trädde i kraft den 1 maj 2018 gäller följande utgångspunkter för obehöriga transaktioner – alltså betalningar du inte själv har godkänt:

• Huvudregel: banken ska ersätta obehöriga transaktioner från ditt konto.
• Självrisk: om transaktionerna kunnat göras för att du inte skyddat din personliga behörighetsfunktion (till exempel din kod) står du för högst 400 kronor (sänkt från tidigare 1 200 kronor).
• Grov oaktsamhet: har du varit grovt oaktsam kan ditt ansvar som konsument uppgå till högst 12 000 kronor.
• Särskilt klandervärt: har du handlat särskilt klandervärt kan du bli ansvarig för hela beloppet.

Viktigt att veta: fall där du själv luras att godkänna en betalning (så kallad manipulation) är juridiskt komplicerade. Banken bedömer om transaktionen var obehörig och om du varit grovt oaktsam. Anmäl därför alltid till banken utan dröjsmål och beskriv exakt vad som hänt.

Om banken säger nej – så går du vidare

Håller du inte med om bankens beslut kan du gå vidare kostnadsfritt:

• Klaga skriftligt till banken och be att ärendet prövas av bankens klagomålsansvarige.
• Vänd dig till Konsumenternas Bank- och finansbyrå för oberoende, kostnadsfri vägledning.
• Anmäl tvisten till Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Prövningen är gratis och bankerna följer normalt besluten.
• Hallå konsument (Konsumentverket) ger allmän vägledning om dina rättigheter.

Så skyddar du dig mot BankID-bedrägeri i framtiden

• Starta aldrig ditt BankID på uppmaning av någon som kontaktar dig.
• Lägg på och ring upp banken via det officiella numret om du är osäker.
• Läs alltid noga vad du signerar i BankID-appen innan du godkänner.
• Ha ett unikt lösenord eller kod till ditt BankID. Ett bra hjälpmedel är en lösenordshanterare.
• Klicka inte på länkar i oväntade sms eller mejl – lär dig att surfa säkert på nätet.
• Håll mobil och dator uppdaterade och använd ett antivirusprogram.

Friskrivning

Den här artikeln är allmän information om vad du kan göra vid misstänkt BankID-bedrägeri och utgör inte juridisk eller ekonomisk rådgivning. Regler, belopp och rutiner kan ändras – kontakta alltid din bank och Polisen i det enskilda fallet. Bedömningen av om du har rätt till ersättning görs av din bank och kan prövas av ARN. Behöver du stöd som brottsoffer kan du kostnadsfritt vända dig till Brottsofferjouren.

Vanliga frågor (FAQ)

Kan jag spärra mitt BankID själv?

Nej. Du spärrar ditt BankID genom banken som har utfärdat det – att bara radera appen räcker inte. Ring bankens spärrnummer direkt, gärna det dygnetruntöppna spärrnumret.

Får jag tillbaka pengarna om jag blivit lurad?

Utgångspunkten enligt betaltjänstlagen är att banken ersätter obehöriga transaktioner. Men en självrisk på upp till 400 kronor kan gälla, och vid grov oaktsamhet kan ditt ansvar som konsument bli upp till 12 000 kronor. Anmäl därför direkt till banken.

Måste jag göra en polisanmälan?

Ja, gör alltid en polisanmälan på 114 14. Du behöver anmälningsnumret för banken, för en bedrägerispärr och för en eventuell försäkring.

Vad är en bedrägerispärr?

Det är en spärr på ditt personnummer hos ett kreditupplysningsföretag som gör det svårare för någon att ta lån eller krediter i ditt namn. Du aktiverar den på ett ställe, så sprids den vidare till övriga företag.

Hur vet jag att det verkligen är min bank som ringer?

Din bank ber dig aldrig logga in eller godkänna med BankID via ett samtal du inte själv har startat. Är du osäker: lägg på och ring upp via numret på ditt kort eller bankens officiella webbplats.