Lily-drönaren – vad hände med kameran som skulle följa dig?

År 2015 spreds en reklamfilm som såg ut som framtiden: du kastar upp en liten drönare i luften, den fångar dig i flykten och filmar dig automatiskt medan du åker skidor eller cyklar. Drönaren hette Lily och beskrevs som världens första ”throw-and-shoot camera”. Den blev en av teknikvärldens mest omtalade produkter det året, och en av dess mest kända historier om hur fel det kan gå. Här är vad som hände, och vad som faktiskt fungerar i dag.

Vad Lily skulle vara

Konceptet var enkelt och tilltalande. Den som skulle filmas bar ett armband som drönaren följde efter. Du valde ett filmläge, kastade upp Lily i luften, och sedan skötte den resten: höll avståndet, följde med och landade i handen igen. Den skulle dessutom vara vattentät, klara 20 minuters flygtid och filma i 1080p.

Priset vid förbeställning var till en början 499 dollar, och senare 899 dollar.

Vad som faktiskt hände

Reklamfilmen fick enorm spridning, och pengarna strömmade in. Bolaget samlade till slut in runt 34 miljoner dollar i förbeställningar från omkring 60 000 kunder.

Leveransen sköts sedan upp gång på gång: först från februari 2016 till sommaren 2016, sedan till slutet av året och därefter till början av 2017. I januari 2017 meddelade grundarna att pengarna tagit slut, att de inte lyckats få in nytt kapital för att starta tillverkningen, och att bolaget skulle läggas ner och betala tillbaka kunderna.

Inte en enda Lily-drönare levererades någonsin till en betalande kund.

Reklamfilmen som fällde bolaget

Samma dag som nedläggningen meddelades stämde åklagarmyndigheten i San Francisco bolaget. Anklagelsen var att den virala reklamfilmen var vilseledande: enligt stämningen hade den delvis filmats med andra tillverkares utrustning, bland annat en GoPro-kamera och en drönare från konkurrenten DJI, i stället för med Lilys egen teknik.

Det är kärnan i historien. Idén var inte omöjlig, men det som visades upp motsvarade inte vad produkten kunde. Under tiden som Lily försökte få sin drönare i produktion hann konkurrenter som DJI, Yuneec och Zero Zero Robotics lansera fungerande produkter med liknande funktioner.

Namnet dök upp igen

Senare under 2017 återanvändes varumärket av ett annat bolag, som släppte en produkt kallad ”Lily Next-Gen”. Den hade dock lite med originalet att göra: den var varken vattentät, hade något armband eller gick att kasta upp i luften. Om du stöter på begagnade annonser eller gamla marknadsföringstexter är det värt att känna till.

Vad som fungerar i dag

Det roliga är att idén var helt rätt, bara några år för tidig. Det Lily lovade är i dag standardfunktioner:

• Följ mig-lägen finns inbyggda i de flesta konsumentdrönare, och de använder numera kameran och bildigenkänning i stället för ett armband.
• DJI Neo är en liten drönare som väger under 140 gram, startar från handflatan och kan följa och filma dig automatiskt, till ett pris långt under vad Lily kostade.
• HoverAir X1 bygger på samma tanke: en fickvänlig, självflygande kamera för just den här typen av filmning.
• DJI Mini-serien och liknande modeller erbjuder följ-funktioner tillsammans med bättre kamera och längre räckvidd.

Vi skrev vid samma tid även om Hexo+, ett annat projekt med samma grundidé.

Innan du köper en drönare

• Kolla reglerna. I Sverige och övriga EU krävs bland annat registrering av dig som drönarpilot för de flesta kameradrönare, och det finns regler om var och hur du får flyga. Aktuell information finns hos Transportstyrelsen.
• Respektera integriteten. Att filma andra människor med drönare kan omfattas av dataskyddsregler, särskilt om materialet publiceras.
• Titta på vikten. Lätta modeller under 250 gram har oftast enklare regler, vilket är en av anledningarna till att de blivit populära.
• Var försiktig med förbeställningar. Lily är ett skolexempel: en snygg film är inte en färdig produkt. Köp helst sådant som redan går att beställa hem och som recensenter fått testa. Samma sunda skepsis är nyttig på nätet i stort, se vår guide om att känna igen en seriös webbplats och våra tips inför gadgetköp.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad hände med Lily-drönaren?

Bolaget bakom lades ner i januari 2017 sedan finansieringen tagit slut, och drönaren levererades aldrig till kunderna trots omkring 34 miljoner dollar i förbeställningar.

Fick kunderna tillbaka sina pengar?

Bolaget utlovade automatisk återbetalning till alla som förbeställt, men tidplanen för utbetalningarna var länge oklar i samband med nedläggningen och den rättsliga processen.

Varför stämdes bolaget?

Åklagarmyndigheten i San Francisco menade att marknadsföringen var vilseledande, bland annat för att reklamfilmen delvis spelats in med en GoPro-kamera och en drönare från en konkurrent.

Går det att köpa en Lily i dag?

Nej, inte originalet. Varumärket återanvändes senare för en annan produkt, men den saknade flera av de funktioner som gjorde originalet omtalat.

Finns det drönare som följer och filmar en i dag?

Ja. Följ mig-funktioner är standard, och små modeller som DJI Neo och HoverAir X1 gör i praktiken det Lily lovade, med bildigenkänning i stället för armband.

Vad krävs för att flyga drönare i Sverige?

De flesta kameradrönare kräver att du registrerar dig som drönarpilot, och det finns regler för var du får flyga. Kontrollera alltid aktuella regler hos Transportstyrelsen.

Sammanfattning

Lily var drönaren som skulle förändra allt: kasta upp den i luften, så filmade den dig själv. Den blev viral, drog in tiotals miljoner dollar i förbeställningar, och levererades aldrig. När bolaget lades ner i januari 2017 följde en stämning om vilseledande marknadsföring, där reklamfilmen enligt åklagaren delvis spelats in med konkurrenternas utrustning. Idén var däremot rätt, bara för tidig. I dag gör små drönare som DJI Neo och HoverAir X1 precis det Lily utlovade, för mindre pengar och utan armband.