Mjukvara är ett av de ord som används hela tiden utan att förklaras. Kortfattat är det allt i en dator som du inte kan ta på: instruktionerna som talar om för hårdvaran vad den ska göra. Men bakom det enkla svaret finns flera olika lager som gör olika saker, och det är först när man ser hur de hänger ihop som begreppet blir användbart.
Mjukvara eller programvara?
Först en anmärkning om själva ordet.
Den ursprungliga versionen av den här artikeln angav att mjukvara ”tidigare gick under namnet programvara”, som om det ena ersatt det andra. Så är det inte.
Båda termerna används parallellt. Programvara är den mer etablerade svenska formen och den som normalt används i formella sammanhang, medan mjukvara är en direktöversättning av engelskans software. De betyder samma sak, och du kan använda vilken du vill.
Motsatsen är hårdvara, alltså de fysiska delarna: skärm, processor, minne och kablar.
De fyra lagren
Det här är den uppdelning som gör begreppet begripligt.
1. Firmware – det som startar maskinen
Innan operativsystemet ens finns i bilden måste något väcka hårdvaran. Det sköts av firmware, programkod som ligger lagrad i en krets på moderkortet.
Här behöver originalet uppdateras. Artikeln beskrev BIOS, vilket var rätt när tekniken var aktuell. Moderna datorer använder i stället UEFI, som ersatt BIOS och hanterar större diskar, snabbare uppstart och funktioner som säker start. Ordet BIOS lever kvar i vardagsspråket, och många kallar fortfarande inställningarna för ”BIOS-inställningar”, men tekniken är en annan.
Firmware finns inte bara i datorer. Din router, din skrivare och din tv har också firmware, och tillverkarna släpper ibland uppdateringar för att åtgärda fel och säkerhetsbrister.
En rättelse på köpet: originalet beskrev maskinkod som ”ettor och nollor i oändliga kombinationer upp till ett maximum av 256 tecken”. Den meningen går inte ihop. Sannolikt syftar den på att en byte kan anta 256 olika värden. Maskinkod som sådan har ingen teckengräns.
2. Operativsystemet – grunden du arbetar i
Operativsystemet sköter filer, minne, säkerhet och det grafiska gränssnittet. Det är det lager du upplever som ”datorn”.
Här behöver originalet kompletteras. Texten slog fast att ”det är bara Windows och Linux det handlar om”, vilket utelämnar ett av de tre stora.
- Windows dominerar bland persondatorer och på arbetsplatser.
- macOS används på Apples datorer och är vanligt inom bland annat grafisk produktion.
- Linux dominerar bland servrar, alltså de maskiner som driver webbplatser, och finns i många varianter för persondatorer.
- Android bygger på Linuxkärnan och är vanligast bland mobiler globalt.
- iOS används i iPhone och iPad.
Vill du byta operativsystem på datorn är det ett större ingrepp, men fullt möjligt. Vad som gäller vid uppgradering går vi igenom i guiden om att uppgradera från Windows 10.
3. Drivrutiner – översättarna
Mellan operativsystemet och hårdvaran sitter drivrutiner. De talar om för systemet hur just din skrivare, ditt grafikkort eller ditt nätverkskort ska hanteras.
Utan rätt drivrutin fungerar enheten dåligt eller inte alls. Det är därför en nyinstallerad dator ibland saknar ljud tills drivrutinen kommit på plats. Mer om detta finns i vår guide om drivrutiner i Windows.
4. Program och appar – det du faktiskt använder
Överst ligger de program du öppnar: webbläsare, ordbehandlare, bildredigering och spel.
Program och app betyder i praktiken samma sak. Ordet app kommer från applikation och slog igenom med mobilerna, men ett program på datorn och en app i telefonen fyller samma funktion.
Öppen källkod, GNU och GPL
Här finns artikelns tydligaste faktafel, och det är värt att reda ut ordentligt.
Originalet skrev att gratis programvara ”kallas antingen för open source eller GNU som står för General Public License”. Det stämmer inte.
Öppen källkod betyder att programmets källkod är offentlig, så att vem som helst kan granska den, ändra i sin egen kopia och i många fall bidra till projektet.
GNU är namnet på ett operativsystemsprojekt som startades av Richard Stallman på 1980-talet. Namnet är en rekursiv akronym för GNU’s Not Unix, alltså ”GNU är inte Unix” — en anspelning på att systemet skulle vara Unixliknande men fritt.
GPL, eller General Public License, är den licens GNU-projektet tog fram. Den ger användaren rätt att köra, studera, ändra och sprida programmet, med villkoret att den som sprider en ändrad version också måste dela med sig av källkoden.
Kort sagt: GNU är ett projekt, GPL är en licens. De hör ihop men är inte samma sak.
En vanlig missuppfattning: öppen källkod betyder inte automatiskt gratis, och gratis betyder inte automatiskt öppen källkod. Det finns kostnadsfria program med stängd kod, och öppen programvara som säljs med support.
Ett exempel på hur det fungerar i praktiken finns i vår artikel om Apache OpenOffice, där ett ideellt projekt drivs av frivilliga utan någon betalversion alls.
Hur mjukvara betalas
Det finns i huvudsak fem modeller, och det är värt att känna igen dem:
- Engångsköp. Du betalar en gång. Blir alltmer ovanligt.
- Abonnemang. Du betalar löpande och förlorar tillgången om du slutar betala.
- Tidsbegränsad licens. Ett engångsköp som ändå upphör efter en period.
- Gratis med begränsningar. Grundversionen kostar inget medan mer avancerade funktioner kräver betalning.
- Fri och öppen programvara. Kostnadsfri och med öppen källkod, ofta finansierad av donationer.
Skillnaden mellan modellerna märks tydligt i kontorspaketen, vilket vi går igenom i artikeln om Microsoft 365.
Molnet – mjukvara du inte installerar
En förändring sedan den här artikeln skrevs är hur mycket som flyttat till webbläsaren.
Molntjänster körs på leverantörens servrar och nås via nätet. Du installerar ingenting, uppdateringar sker automatiskt, och du kommer åt samma sak från flera enheter.
Nackdelarna är att du behöver uppkoppling, att dina filer ligger hos någon annan, och att du förlorar tillgången om tjänsten läggs ner eller ändrar villkor.
Varför uppdateringar spelar roll
All mjukvara innehåller fel, och en del av dem är säkerhetsbrister. Uppdateringar rättar dem.
Det gäller alla fyra lagren: firmware i routern, operativsystemet i datorn, drivrutinen till grafikkortet och programmen du använder. Ett system som slutat få uppdateringar behåller sina kända brister för alltid, vilket är skälet till att gammal programvara blir en risk även när den fortfarande fungerar.
Referenskällor
Vanliga frågor (FAQ)
Vad är skillnaden mellan mjukvara och hårdvara?
Hårdvaran är de fysiska delarna du kan ta på. Mjukvaran är instruktionerna som talar om för hårdvaran vad den ska göra.
Heter det mjukvara eller programvara?
Båda fungerar. Programvara är den mer etablerade svenska termen, mjukvara en direktöversättning av software. De betyder samma sak.
Vad är firmware?
Programkod som ligger i en krets och startar hårdvaran. I datorer sköts det numera av UEFI, som ersatt det äldre BIOS.
Vad står GNU för?
GNU’s Not Unix, alltså ”GNU är inte Unix”. Det är namnet på ett operativsystemsprojekt. GPL är däremot namnet på den licens projektet tog fram.
Betyder öppen källkod att programmet är gratis?
Inte nödvändigtvis. Öppen källkod handlar om att koden är offentlig. De flesta sådana program är kostnadsfria, men det finns även öppen programvara som säljs med support.
